Undersök det du inte vet

“Det man inte vet, det får man ta reda på!”. Orden är Ivar Olssons, mellanbarnet i familjen som spenderade julen på slottet Greveholm i julkalendern “Mysteriet på Greveholm” från 1994. Och Ivar hade ju faktiskt helt rätt. Det man inte vet, men man vill ha mer kunskap om, det måste man ta reda på. Man måste med andra ord göra en undersökning. Det finns oändligt många strategier och metoder för att bedriva undersökningar. En del är väldigt direkta och okomplicerade, som att undersöka vad som finns bakom dörren till ett okänt rum genom att gå in och titta, men vid  exempelvis vetenskapliga undersökningar så finns det hel del krav och kriterier att följa.  

Spelar stor roll i vårt samhälle

Den här texten ska inte handla om alla de krav som ställs på akademiska undersökningar och vilka metoder som är bäst lämpade i olika ändamål – det skulle bli en hel uppsats. Vad vi åtminstone kan konstatera är att undersökningar fyller en enorm roll i ett granskande och demokratiskt samhälle. De både driver vår nyfikenhet och stillar den. Undersökningar ger oss både svar och ställer nya frågor utifrån svaren vi får. Kunskapen man får från undersökningar är makt som man sedan kan nyttja som verktyg i alla möjliga situationer. 

Hur nöjda är kunderna egentligen?

En vanlig typ av undersökning är opinionsundersökningen. Det är inte minst vanligt i politiska valtider för att få en prognos för hur partierna ligger till. Det är också vanligt att företag genomför undersökningar med sina kunder för att bringa klarhet i hur nöjda de är med företagets produkter eller tjänster. Dessa undersökningar brukar kallas nöjd-kund index, förkortat som Nki undersökningar. Sådana undersökningar är helt avgörande för ett företags utveckling. Hur ska de veta vad de ska satsa på och inte satsa på om de inte undersöker vad deras kunder egentligen tycker?